Båten

Sjöliv har alltid fascinerat mig ända sedan barndomen, trots att jag förlorade min bästa vän i 6-årsåldern i en dramatisk drunkningsolycka i Luleälven, Boden.

Jag minns att jag som 12-åring cyklade 4 mil från Boden till Luleå med en kompis och för första gången fick se HAVET – det riktiga havet med stora båtar som kunde föra en ut över oceanerna – ja ända till Amerika!

Efter realexamen 1950 mönstrade jag i augusti på en stor båt i Piteå som gick med trälast på kontinenten och styckegods tillbaka till Sverige. (Det fanns inga charterresor då). Jag fick uppleva ett sönderbombat Europa vid tyska Kielkanalen, Amsterdam, Rotterdam, Brüssel och Hamburg.

År 1950 drabbades norra Europa av svåra höststormar, skyddsvallarna i England och Danmark rasade och vi låg 10 dagar för ankar i Nordsjön utanför amiral Dönitz´ stora ubåtshamn Kuxhafen. Ett svensk-norskt-byggt vikingaskepp från Oslo på väg till den stora världsskeppsutställningen O´hoy i Amsterdam gick under i Nordsjön med man och allt.

Mycket av detta borde avskräckt mej från vidare sjöäventyr men så blev det inte. Långt senare när jag gift mej med Marianne och flyttat till Luleå, köpte vi vår första båt 1963, en öppen Utternbåt med kapell. Den döptes till Peck efter en schäferhund som vi hade och färderna i Luleå skärgård blev många och långa med både schäferhund och våra tre barn. Vi tältade på öarna, badade och upplevde ett härligt sjöliv även om det inte alltid var lugnt på fjärdarna. Vi drabbades faktiskt av en våldsam och plötslig storm, som tvingade oss kvar på Hindersön, där vi fått låna Fritz Olssons jaktstuga. Vindarna ven och flaggan slets av flaggstången mitt i natten.

Omslagsbild till LP:n “Melodier från Norrbottens Skärgård”

Men det härliga sjölivet fortsatte, vi blev medlem av båtklubben Neptun i Luleå med egen stor klubbstuga vid Kallaxön. Vid den stora båtutställningen i Luleå sporthall 1973 köpte vi en splitterny, större båt med 5 kojplatser, en trimaran med tre kölar och 85 hästars Mercurymotor – en Flipper Cabin. Den var ny på marknaden, hade satt hastighetsrekord mellan Stockholm-Travemünde och var en mycket sjövärdig båt i öppet hav. De mindre båtarna, katamaraner, i båtklassen Flipper, hade inköpts av både polis och brandkår på grund av sin stora stabilitet, snabbhet och sjösäkerhet.

Nu blev det än längre båtturer på somrarna, både i tid och rum från Haparanda ned till Skellefteå i en av Sveriges finaste skärgårdar med ljusa sommarnätter och ca 800 öar att besöka utan att bli bortmotad eller uppäten av schäferhundar vilket kan ske nu för tiden.

Under denna tid inspirerades jag både att skriva mina ”Melodier från Luleås och Norrbottens skärgård” som vi med stor orkester och sångare givit ut på en LP-skiva, men också att teckna och måla alla de skärgårdsbilder som givits ut i en mapp med titeln ”Anteckningar i bild från Luleå skärgård”. Bilderna har också visats i ett program på Norrbottens Läns Museum tillsammans med en musikgrupp som framförde skärgårds-melodierna, som också spelats många gånger i radio och TV, senast 2010.

Att sitta i båten en vacker skärgårdsmorgon vid fyratiden och teckna och komponera var en lisa för själen. Endast sjöfåglarna hördes tillsammans med kluckandet mot båten, luften var frisk och skön, jäkt och stress var långt borta. Vi har nu bytt till en 90 hkr Mercurymotor som berikat våra långa färder, men har nu 2011 varit tvungna att utannonsera vår fina båt ”Peck ll” på grund av min skadade höft som ej kan opereras, men båtminnena finns kvar.