Att Skriva Filmmusik Kan Medföra Trubbel
Jag hade aldrig komponerat filmmusik tidigare innan jag vid 1960-talets början blev uppringd av konstnären Erling Johansson från Sarvisvaara vid Nattavaara. Han bad mig komponera musik till hans experimentfilm ”Anima Mundi” (Världens själ) som bl.a. skulle tävla vid en filmbiennal i Belgien.
Erling Johansson – Konstnär
Denne synnerligen excentriske konstnär besökte mej och en av TV:s ljudtekniker på Sveriges Radio i Luleå en måndageftermiddag. Han bar på en mycket sliten resväska med filmrullar, var klädd i lång svart rock och hade långt hår. Vi såg lite tveksamt på när han öppnade sin väska. Ut rullade filmrullar åt alla håll med han kröp omkring på golvet och försökte samla ihop och granska dom med fraser som: ” Det här är demonerna” och ”det här är jätteörnarna, evolutionen ” osv.
Filmen var helt ljudlös så det var inte bara musik som fattades. Den säregna filmen med viss mystik skildrade jordens ursprung, varelser och individers uppkomst, människans övertagande av jorden, resurserna och industrialiseringen, krigen och mycket annat som hade en viss undergångsstämning.
PG Råberg Fixar Ljud- och Musik
Filmen skulle vara färdig att förses med förtexter i Stockholm och sändas till biennalen i Belgien om cirka 2 månader! Jag åtog mej att med TV-teknikerns inspelningshjälp skriva musik till filmen och även förse den med ljud. Teknikern och jag arbetade i Sveriges Radios TV-studio på kvällar och nätter in i det sista till när filmen skulle sändas med ett tidningsplan till Stockholm för vidare befordran till Belgien. Det var ett mycket svårt jobb på många sätt och alla ljud och musik skrev jag ned på TV:s partiturblad, där varje 10-dels sekund skulle noteras för att synkroniseras med bilderna på filmrullarna, som inte alltid var så perfekt märkta.
Sena Nätter Med Anima Mundi
Jag komponerade musiken dels elektroniskt med hjälp av teknikern och oscillator, dels på olika instrument som flöjt, saxofon, synth och olika slagverk. Allt noterades på TV:s manusblad till teknikerns hjälp. Vi var tvungna att arbeta sena kvällar och nätter efter radions lokala sändningar upphört, i regel kring klockan 21:00. Att komponera relevant musik till denna underliga film med pappersfåglar, rader av tennsoldater, utklädda människor som krafsade i jorden m.m. var inte lätt, men jag lyckades i alla fall åstadkomma suggestiv musik.
Ett problem var de övriga ”ljuden” eftersom hela filmen var ljudlös. Det gällde att ha ideer. Sista natten skulle vi försöka framställa ljudet av en spinnrock, men också krattandet i sanden av en massa vitlädda individer. Vi fann att vi med naglarna kunde skrapa på studions vägg och få fram ett bra ljud, men kl 4 på morgonen kom städerskan. När hon såg oss skrapa på väggarna blev hon rädd och trodde med all rätt att vi blivit tokiga.
Anima Mundi Till Belgien
Nåja, filmen blev klar i sista minuten, skickades från Sveriges Radio TV med taxi ut till Kallax flygplats och vidare med tidningsflyg till Stockholm för rubriksättning där. Sedan ned till Belgien, där den fick hedersomnämnande och pris. Den visades även i svensk television.
En Kompositörs Mardröm
Det blev dock en stor besvikelse när den visades i svensk TV. I förtexten stod det :”EN FILM AV ERLING JOHANSSON”. Inte en rad mer om vare sig kompositör eller tekniker och hela prissumman från Svenska Filminstitutet tillföll Erling Johansson. Det blev naturligtvis rättssak och STIM fastställde att det också skulle stå kompositörens namn. Erling Johansson erbjöd aktier i ett bolag i Vaxholm som han tillhörde, men jag avböjde och ville enbart att rätt skulle vara rätt.
”En Film Av Erling Johansson”
När filmen visades i Luleå beställd av filmklubben där, medföljde en liten tändsticksask med en celluloid-remsa och en lapp med texten ”montera denna celluloid innan visning”. Där stod mitt och teknikerns namn. Man hade alltså inte åtgärdat den felaktiga filmrubriken trots påpekande från STIM. När filmen senare vandrade ut över världen, fanns naturligtvis ingen rättelse. Förtexten ”EN FILM AV ERLING JOHANSSON” har kvarstått sedan dess ograverat. Konstnären hade också hävdat att han, trots att han ej kunde musik, hade SJUNGIT för mej i telefon hur musiken skulle vara, vilket väl knappast någon trodde på.
Så Kan Det Gå i De Stora Sammanhangen
Jag orkade inte bråka mer om saken, men många konstnärer i landet menade att Erling Johansson tjänat en hel del pengar på filmen som i vissa delar borde tillfallit medarbetare till filmens slutförande, dvs mig och TV-teknikern som gjort ett par hundra timmars jobb tillsammans. Ja, så kan det gå till i de stora sammanhangen, bara man är tillräckligt fräck. Jag har sedan dess avböjt alla anbud om att komponera filmmusik.
